2016-11-24

Kärleksfjorden


när man smakar på din fjord

där salt möter sött
där tunga möter läppar
där skapelsen så finns


himmelrikets smak













~

2016-11-06

2016-10-18

Napoli


när jag var i Napoli senast
sände regeringen in 8000 soldater


inte visste jag att de kände sig så hotade














~

2016-09-30

EU:s trålfiske


albanerna spelade sina pyramider
islänningarna fiska simodugliga finanshajar

eran gemensamma ansökan slamsugs inom kort














~

2016-09-23

2016-09-14

Sztokholm


stolica
no to co?

co za szczęście
że co proszę?

za co?

koniec świata
syberyjski















~

2016-09-04

Häxjävlars mansdiskriminering


Under 1600- och 1700-talen dömdes inte mindre än 1500 personer, nästan alla män, till döden. Omkring 600 av dem avrättades för att ha haft sex med djur, den sista år 1778. Även de utsatta djuren dödades. Fler människor dömdes till döden för tidelag än för exempelvis häxeri



häxor skriar gällt
männen döms, kärringkvacker

diskriminering













~

Höjer, H., “Den sexuella läggningens födelse”, i Forskning & Framsteg, nr 4 maj-juni 2003 s. 36


2016-08-18

Runka händer


Jag förstår inte varför det är sånt stohej kring den här religiöst betonade könsskillnaden och att man i den aktuella religionen inte bör skaka hand könen emellan.

Själv härstammar jag från den paganska romerska kulturen och finner det till gott att varje möte emellan man o kvinna i princip handlar om just utbyte av kön, samt deras vätskor. Jag vill helt enkelt få deras vätskor, samtidigt, en stund därefter, som de tar emot mina. Jag som man bör visa givmildhet i detta spörsmål dessutom, och låta kvinnan komma först, även om även jag will cum, later on.

Detta är en ära för oss båda, en visning av uppskattning och förtrolighet.

Det är både vänskapligt samt öppenhjärtligt och skapar äkta rena band oss emellan vilket sedan ligger till grund för vidare kulturella kontakter och ståndaktiga förhållanden.

Tycker inte det ska va så svårt att acceptera, ta säden dit man kommer.


De som är intoleranta mot den här sedvänjan är ju homosexäktenskapsförespråkare och de skulle nog må bäst av att avflytta till Alaska eller någon annan perifier jordhålekontinent, där man inte behöver stöta på andra varelser så ofta.










~

2016-08-08

USA:s första mulattpresident – the blended USA


Kvalitetsredaktören i Svenska Dagbladet förklarar varför man benämner Barack Obama som ‘svart’, med anledning utav att någon mejlat in och undrat, då han ju uppenbarligen har en svart och en vit föräldrer, och att man ju då likväl kunde kalla honom ‘vit’, eller ‘färgad’.

Huvudskälet till att vi kallar Obama svart är journalistiskt.

Det var ju för tur det, ty vetenskapligt slutade de flesta rasbeteckna individer någon gång efter första halvan av föregående sekel, men om man ändå äskar hålla den rasbiologiska fanan högt och segregera in folk i olika rasassocierande beteckningar så bör man ju göra det med någonslags korrekthet.

Är man av en del svart, och en del vit, så blir man mulatt, man blir inte per automatik svart.

Det är även betecknande för pöblen, förlåt, publicisterna, att vissa fortfarande mentalt lever under Jim Crows lagar som var gällande i delar av USA emellan 1876-1965, där man saluförde att man separerade men likvärdställde, och man var i implementeringen av dessa separationslagar långt strängare än både Nazityskland och ApartheidSydafrika, ty inte en enda droppe svart blod fick finnas i en viting om han skulle få benämnas så. Obama är ju halvt halvt så det är klart han är svart, något annat verkar va en omöjlighet.

SvD:s kvalitetsredaktör verkar dock ta stolthet i att man inte kallar svarta för negrer längre, vilket t.ex. Martin Luther King gjorde, nej det är bra, neger betyder ju ändå bara svart

jaja, jag bara skojar, det är klart man får kalla sig precis vad man vill,

men folk kan ju missuppfatta med, så här sa, skriver, t.ex. Barack Obama i hans uppmärksammade rastal, där han för enda gången tar upp sin egen ‘rastillhörighet’:

I am the son of a black man from Kenya and a white woman from Kansas.

Jag vet inte hur man kan missuppfatta detta, samt missuppfatta hela hans utproklamerade unifierande politik och istället vara helt fast i sina egna fastställda tankegångar, i biologin, likt en kraxande kråka.


Men vad vet jag, jag är bara en människa.













~

2016-08-01

Tiden


på jorden
rullar på

i den eviga cyklen
som av tiden består

genom rymdens gång
jordens axel
likt en rymdgångare
genomfar

ovetande om sin framtid
ehuru i förnimmelse av sin baktid
ståndlingen befinnandes i nutid

suktandes för sin framtid


















~

2016-07-04

Virsehatt


ett litet stuk
utanför Halmsta’
ligger restberget Virsehatt
där hade man ett ättestup

så de gamle og virriga
kunde ta hatten av å hopp
















~

2016-05-16

Kvinnorna är de sanna genocidierna


hade mannen fått styra
hade det rådit överbefolkning

varje dag, tillverkar han nämligen
300 miljoner sakrala sädesceller














~

2016-05-09

Semnopithecus entellus


de sociala strukturena hos hanumanlangurerna är variösa, vilket verkar vara förbundet med vilket habitat de bebor

i områden där populationen är lägre än vad som är nödvändigt utifrån habitatets födotillgångar så kan heterosexuella grupper ha fler än en hanne

det är därför det är bättre att bo i ett i-land
















~

2016-05-02

Obama – is een Fries – the blended World


Det är så att Jelle Obbema, en fris, lämnade Friesland runt år 1870 för Kenya, han skapade sig där ett väloljande företag. Väl i Kenya hade han en del älskarinnor och avkomman till dessa erhöll namnen Obama. En av sönerna var Sjoerd-Bark Obama, Barack Obamas gammelfarfar.

Inte nog med det, familjen Obbemas vapenmärke innefattar ävenså texten Ja, wy kinne, d.v.s. Obamas slogan Yes, we can.


Fast desto viktigare är kanske att Obamas släktingar, på mödernets sida, var slavägare.














~

2016-04-25

Svaret i mörkret


“Scientologerna expanderar med nytt säte i Arlöv”. Hundra personer nyanställs.

I mörkret, Finns ljuset
















~


rubrik o citat från Sundén, Tove, “Scientologerna expanderar med nytt säte i Arlöv”, i Sydsvenskan, 12 november 2008 s. C14.

2016-04-11

Rutensk minoritet i Västukraina


I Transkarpatien och i norra Bukovina bor en autokton icke-ukrainiserad västukrainsk befolkning uppgående till uppemot 600 000 rutener, eller rusiner, som är tillhöriga samma ukrainska undergren av slaviska med tillägget -västliga efter sydliga. Deras språk behandlas av många som en ukrainsk dialekt, men i verkligheten så har de genom historien både utvecklat en egen etnisk identitet såväl som ett eget språk, kallat rusinska eller rutenska som utvecklats från de språk som de slaviska stammarna talade, vilka antagligen flyttade upp i bergstrakterna i östra delarna av Karpaterna under 1200-talet. Antalet talare håller sig kring ett par hundra tusen och som naturligt äro när språkets talare bebor bergsområden så finns språket i flertalet olika varianter. Ryssar har givetvis behandlat dem som ryssar emedan ukrainare istället menat att rutenerna är ukrainare, men verkligheten är givetvis att rutenerna är rutener.

Även rusinska intellektuella ansåg sig dock vara i position att kunna välja vilken etnicitet de ville tillhöra och delades upp i olika falanger. Dels i gammalrutenska russofiler som inte enbart var panslavistiska, vilket många mindre slaviska nationer var för tiden, utan de menade även att man var en del av den ryska nationen, dessa var förövrigt strängt knutna till det högsta uniatiska prästerskapet som var väldigt konservativt och elitistiskt och skrev på ett eget skriftspråk som de uppenbarligen knappt förstod själva då det var en blandning av kyrkoslaviska, ryska, polska, latin och tyska, de vägrade givetvis nyttja rutenskan, emedans de själva valde att tala polska.

Dels så fanns från främst 1860-talet ungrutenska ukrainofiler som ville nyttja Ševčenkos Kiev-Poltavabaserade ukrainska skriftspråk och de fick härvid även uppbackning av ukrainare inom Ryssland och häri ser vi även bildningen, under 1870-talet, av dagens nationalstatliga syn att Galizien, Karpatien och Kiev-Poltavaområdet utgör samma nation med ett gemensamt tungomål som är förhärskande inom den Ukraïnska staten, men inte inom det rutenska folklagret. Den ‘störste ukrainske historikern genom tiderna’ (som han ofta benämns) Hruševskyj legitimerade knytningen emellan Öst- og Västukraïna i sitt verk Istorija Ukraïny-Rusy och inkorporerade härmed även västukrainarna i den östukrainska historiska mytologisynen om kosackerna.

Förutöver dessa större rusinska grupperingar för tiden finns även givetvis rutenofiler som då naturligtvis framhåller att rutenerna inte alls bör sammanblandas så totalt med ukrainarna utan att man utgör en egen slavisk nation, vilket går att belägga ur både språkliga, historiska, statshistoriska, religiösa m.fl. traditioner. Efter den ukrainska homogeniseringen har dock en kraftig ‘upplysningskampanj’ varit i farten i Västukraïna där rutenare fick lära sig ukrainska och att de tillhörde den etnonationen, vilket stora delar av befolkningen numera även härmed gör. Bl.a. i Bukovina, som hade avskiljts från Galizien 1861, fanns en rutenofil stark rörelse som stödde rusinskt språk och kultur, åtminstone fram till 1880-talet då galiziska proukrainska influenser började göra sig hörda.

Tidigare var även polofiler existerande och intelligentian genomgick en relativt stor polonisering, men endast fanatiker kunde häva ur sig att rutenskan var en polsk dialekt. Den lilla spillra av den rutenska adlen, som annars var helt poloniserad, som ändock ville visa på sitt rutenska anfaderskap benämnde sig som gente Ruthenus natione Polonus.

I Karpatorutenien åtfanns mycket splittrade identifikationsinriktingar, dels alla ovanstående, bortsett från att den proukrainska aldrig fick något större stöd här, plus en magyarisk som bl.a. ledde till att vissa assimilerade sig med den ungerska kulturen, istället.

När Kiev föll vid 1200-talets mitt så kom de norra delarna av rutenernas områden att behärskas av tatarer i nära hundra år, därefter har de i runt 400 jeeran varit underlydande de polska och polsk-litauiska rikena, men efter Polens första delning 1772 så blev områdena istället tillhörigt den habsburgiska provinsen Galizien. De södra delarna av rusinernas områden var ehuru i omkring tusen år tillhöriga de ungerska konungadömena och då känt som Subkarpatien, den nordöstra delen av det som kallades Övre Ungern. Galizien tillföll Polen efter första Europakriget under nittonhundratalet, emedan Subkarpatien blev en del av Tjeckoslovakien med namnet Podkarpatská Rus, eller översatt ‘Nederkarpatiska Rusien’.

När österrikarna handhavde administrationen så fick rutenerna viss kulturell erkännelse, bl.a. så kunde man vid universitetet i Lvov (Lemberg) bedriva studier i ‘studium ruthenicum’ och 1848 inrättades ett rutenskt institut vid universitetet. Rutenska präster såg det dock som diskriminerande att bli undervisade på sitt eget språk och ville 1809 att deras Studium Ruthenicum skulle ha tyska som undervisningsspråk. Olika intressenter stödde hela tiden olika tankeriktningar inom områdena, t.ex. så understödde ryska panslavister tanken på ett storryskt rike i Rusien före första Europakriget under nittonhundratalet då området hörde till Ungern som givetvis förtryckte sådana tankeyttringar, men när provinsen istället tillföll Tjeckoslovakien så började ungrarna stödja samma tanke i syfte att förminska det tjeckiska inflytandet i området. De ledande prästerna inom den grekisk-katolska kyrkan understödde istället proukrainska tankar, bl.a. då man ville minska den rysk-ortodoxa kyrkans inflytande. Polen var istället antiukrainskt och proungerskt o.s.v. Rutenerna själva var dock främst intresserade av att försöka få tjeckerna att respektera den autonomi som de utlovats i den tjeckoslovakiska konstitutionen som instiftades 1918 - i Prag menade man ehuru att de helt enkelt inte var kapabla att handha ett sådant ansvar.

Den politisknationella organisationen Holovna Ruska Rada menade fram till 1918 att Galizien skulle delas i tvenne delar, en rutensk och en polsk. Men när den västukraïnska staten utropades, och senare förenades med Östukraïna, så var proukrainiseringen i dominant ställning, vilket ju även möjliggjorde föreningsåsikterna som ju fullbordades även om det inte fick några större konsekvenser då staterna så snabbt försvann på olika håll igen. Västukraïnas sedemera polska tid karaktäriseras av assimileringspåtryckningar från polska myndigheter även om minoritetsrättigheterna var väl förankrade i den polska konstitutionen. Den karpatorutenska befolkningen fick härigenom långt större stöd av den tjeckoslovakiska statsbildningen. Tyskarna hade en annan inställning än tjeckerna ovan och ville skapa en autonom ukrainsk regim i Rutenien, vilket skulle bli kärnlandet för en ny ukrainsk stat som givetvis skulle stå under tysk dominans. Efter att Nazityskland ockuperat Tjeckoslovakien och Slovakien kunde bli en ‘suverän’ stat med tyskt stöd så utropades även den 15 mars 1939 en karpato-ukrainsk republik som dock endast blev en dag gammal då Ungern fann området intressant. Podkarpatská Rus blev efter andra Europakriget en del i Sovjetunionen, den grekisk-katolska kyrkan upplöstes givetvis och folket fick inordna sig under den rysk-ortodoxa kyrkan istället, präster arresterades och försvann bort till fjärran land genom ledsagning, existensen av rusinerna förnekades och russifieringen togs vid - dessa delar, Galizien och Karpatorutenien gick nu från det som kallas väst och som de tillhört i princip alla tider.

När Ukraina äntligen blev ett fritt land så återupplivades även rusinernas dröm om en autonom status inom Ukraina och krav om folkomröstning i frågan ploppade upp, man ville dessutom, tillsammans med de andra etniska minoriteterna i området, dela upp detta autonoma område i etniska zoner så att de olika nationella kulturerna kunde fortleva. Man menade givetvis att Transkarpatiens införlivning med Sovjetunionen skulle ogiltigförklaras. Ungrarna stödde rusinernas krav på en autonom republik uppdelad på etniska zoner inom ett federalt Ukraïna, men Kïev såg inte lika positivt på frågan och ville inte ge upp territorium som man ju så gentilt erhållit 1945. Av rädsla för vidare secessionistiska proklamationer instiftades en lag 1991 som gav tre års fängelse för den som gjorde sig skyldig till hot mot Ukraïnas territoriella integritet, ett smidigare och mindre rättighetskränkande system hade givetvis varit att förebrå de secessionistiska kraven genom att ge de olika områdena stort självbestämmande inom ramen för en lösligt sammanhållen federal stat.

Som det är nu så erkänns inte rutenerna i Ukraïna, vilket bl.a. gjort så att det nationella och kulturella centrumet har vuxit upp i östra Slovakien där även den första rutenska världskongressen hölls. I området finns kulturella föreningar, tidskriftsutgivelse och universitetet i Prešov erbjuder studier i rutenska, dessa kunskaper grundläggs även i undervisning i vissa grundskolor i åtminstone några timmar i veckan, ett rutenskt skriftspråk kodifierades 1995. Den grekisk-katolska kyrkan har fått tillbaka sina kyrkor. Den ukrainska staten är givetvis inte alltför glad åt att de slovakiska rutenerna får leva ut på detta vis.


En av de främsta experterna på det rusinska språket är professor Sven Gustavsson i Uppsala, men det finns även en vidare koppling mellan detta transkarpatiska folk och det svenska riket då Skåne mottog omkring 1500-2000 rutener årligen emellan 1904-14, främst i syfte att arbetskraftsnyttjas inom sockerbetsnäringen, men då storkrig bröt ut fick de flesta finna sig till nöjs i den skånska myllan där de sedan integrerats, dessvärre antagligen även språkligt i enlighet med svensk invandrarfientlig assimileringspolitik.












~

Läs mer om dessa i boken Europas tungomål.

2016-03-13

Bomba Obama says Osama



[ja det räcker nog med titelorden, där det initiala ordet är papiamentiska och betyder just liknandes husneger, d.v.s. en person av slavbörd som steg i graderna, och fick va över de andra slavarna, t.ex. fältslavarna.]















~

2016-03-06

Rättvisa skipas


Det är framförallt Georgiens president Michail Saakasjvilis roll i det fem dagar långa kriget som kommit i ny dager.

I augusti framstod Saakasjvili som det lilla landets försvarare mot mäktiga Rysslands attack.



dagarna går allt
ingen ändring, ingen alls

förstockning ändras



Många medier och politiker i Väst, inte minst den svenske utrikesministern Carl Bildt, gav ensidigt Ryssland ansvar för krigsutbrottet. En bild som nu allt mer ifrågasätts.



Rädda Gotland från
hemska hemska ryssen.nu

400 miljoner bistånd

till Georgien alltså
ingen ingen ändring nu



(brittisk militär som tjänstgjorde för OSSE)

- Det var klart för mig att den georgiska attacken var helt urskillningslös och oproportionell i förhållande till en provokation, om det över huvud taget var någon sådan, säger Ryan Grist.



insatta visste
propagandister döljde

vi hade rätt, giv.



- Vår president har skapat en attraktiv, demokratisk fasad. Men alla georgier vet att vi inte har någon fri press.... säger Nino Burjanadze.



skuggdemokrati
erövring, ofrihet

giv, Svärje stödjer



(vid Genèvesamtalen)

Ryssarna vidhåller att också Abchazien och Sydossetien måste delta i samtalen. Georgierna hävdar att det bara finns plats för sex parter runt bordet: Georgien, Ryssland, EU, FN, Osse och USA.



åter så igen
imperalistiska svin

småstatssvinn vid bord
skott skjuts















~



ovan citering från Blomgren, Jan, “Georgiens president ifrågasätts allt mer”, i Svenska Dagbladet 13 november 2008, s. 24; den tidningen tillsammans med annan generell offentlig debatt i Sverige förde en ologisk propaganda mot Rysslands agering och intentioner när det begav sig, räddhågsen om Gotland eller vad det var; samt sistnämnda citering från Magnusson, Erik, “Georgiensamtal kan stupa på bordet”, i Sydsvenskan, 18 november 2008 S. A14, en tidning som var mer reellt betänkt gällande konflikten.

2016-02-14

Gudinnepillret


man borde uppfinna ett genpiller
som man kan ge till varje kille
vid ålder femton, eller så

det bör få honom att dyrka, åtrå, respektera
kvinnan som sådan, som den gudinna hon ju är

om killen så redan dyrkar, i enlighet med sin natur,
kan pillrets kemi, via naturens väg spolas ner

något för genuskemisterna att hugga i


















~

2016-01-29

Qvinnans behof af manlig trohet



I mina dager af lifvet haver iag så aldrig mötte en qvinna som icke i sitt innersta alltid framhållo önskan att mannen till sin fulla existens åtrår enkom henne, utan avvikelser, hvarvid det sinnes uppenbart att qvinnor i gemen för sin mentala tillfredsställelses skull haver en absolut rätt att avkräva total trogenhet från maken sin.

















~

2016-01-02