Medborgarskap är en allvarlig fråga

Det bör inte tramsas bort, det är klart det skall skrivas kontrakt då alla vet att handslag inte är gällandes legalt. Och lagar och regler måste följas, detta måste de invandrande elementen faktiskt lova. Följer de inte lagarna i Sverige så kan vi inte göra annat än att ta bort deras veckopeng. Detta även om de uppfyller arbetskravet, de där lata utomeuropeiska invandrarna.

Dessutom så är detta med ett invandrarkontrakt en jämställdhetsfråga, som vi alla fått erfara via olika svenska intellektuellas handgöranden med olika osvenska (pöbliska) muslimska element i vårat fina svenska samhälle så räcker det inte med ett handfast handslagande, ja det är inte ens möjlight för vissa kvinnor att ta de manliga migrationsanställda i händerna, så av jämställdhetsskäl måste vi föra utlovelsen i skriftligt kontrakt, men det måste skrivas på svenska med det svensk-latinska alfabetet – det är ett stenhårt Krav från våran sida. Däri får de sedan lova att ta folk i hand, som en redig svensk, det tillhör våran tradition sedan urminnes tider, att händerna, även kvinnornas, gick laget runt. Allt annat är osedligt.

Den här frågan om ‘svenska värderingar’ har helt osvenskt blåsits upp till en stormig debatt, speciellt i den så kallade bloggosfären som vi snart måste tygla upp så det blir en viss form av ordning och reda. Men vi inom det moderata lägret har tvänne falanger som båda på sitt sätt har rätt i sina betänkningar. Jag skall försöka att bena upp våra tankestråt inför framtidskonventet vi snart skall ha, där vi skall samlas o sjunga du gamla du fria så det står blåa till.

Första frågan behandlar vari man skall inlägga i ordet ‘svensk’, där ena mer kulturliberala falangen menar på att det med ordet svensk endast avser ‘svenska staten’, alltså inte en etnocentrisk påkallelse alls, den gäller lika gott för samer, gutar og skåningar, jämtar som dalmåsar. En invandrare som önskar bli svensk medborgare måste faktiskt lova att följa den svenska statens värderingar, det innebär i korta ordalag att alla invandrare som inkommer i riket samt blir ärade ett svenskt medborgarskap under innevarande mandatperiod förväntas lägga sina framtida röster, i de demokratiska valen, på det sittande regeringspartiet, eller ja, något av dem i alla fall. Skulle de bryta detta kontrakt så får de se sig om efter andra bidragsmöjligheter, samt i vissa fall, även andra boplatser utsocknes.

Denna falangen kallar vi den etatistiska falangen, den har en mer paternalkonservativ läggning, som passar väl ihop med många andra ideologiska fägringar, från rött till blått, brunt og svart, till gult o blått. Vi är all one and the same, vi svenskar.

De mer kulturnationalistiska falangerna inom vårt moderata, föredetta liberala, parti anför istället att man med ‘svensk’, menar just det, svensk. Det är helt klart att det finns vissa intellektuella samt kulturella värderingsgrunder som delas utav alla som härför släktskap med det kollektiva folk som benämns som svenskar, önskar man erhålla denna högresta etnicitets finaste ägodel, ett svenskt medborgarskap, så måste man faktiskt erkänna de svenska värderingsgrundernas allenarådighet i sitt sinne. Tankarna man har i sitt sinne skall dessutom vara följsamt de rikssvenska språkreglerna som den Svenska Akademien utmejslat sedan den instiftades av Hans Majestät Gustaf III.

Denna falangen går under en mer nationalsvensk benämning, den har inom moderaterna en mer nationalkonservativ läggning, men passar i princip in även med folkhemsnostalgiska socialister samt andra variösa smygrasister, t.ex. bland låssasliberala quasiintellektuella småskolelärare som röstar för sektpartier à la folkpartiet.

Det är lite oklart vad som kommer bli gällande då vi svenskar inte gärna talar ur skägget vad vi avser vara för något, som vi häver ur oss, men ni vet, svensk helt enkelt. Frågan kommer dock utredas ordentligt i god svensk sed. Hursom, om vi plockar upp några få tänkvärda aspekter om vad det innebär att vara svensk, det berör i alla fall lite sill, snapsar, feghet, hyckleri, skattefiffel, bidragsfiffel, fördunkleri, högmodighet, patetisk patriotism över svensk mat, svensk jämställdhet (eller troendet att vi har sådan), svenska välfärdsstaten, låssasvärldsvanhet, speciellt när svenskar reser utomlands och leker aktiv fördrucken tönt ingåendes i svensk stam, briljanta kunskaper i engelska, ja just det, man måste även ingå i vodkabältet, va av lutheransk tro som konungen, hitta på tramsiga norskhistorier som man skrattar åt själv i samvaro med andra svenskar på förfesten när man dricker grogg (sprit o läsk), fnissa till, rödna till, eller himla med ögona, lite när sex kommer på tal, fastän vi slår oss över bröstet för sexliberalismen, men se det som oetiskt att ha sexassocierande bilder i reklam, i våran låssasjämställda syn. Man måste även hörsamma Jante och i alla läger tänka på saker och ting utifrån ett kollektivistiskt synhåll, man skall tro att man är solidarisk, men egentligen bara vara solidariskt inom och för sin egen fackgruppering, ungefär som man i icke-nordiska samhällen hänfaller åt stam eller klankollektiv, man skall inte vara förmögen att tänka kritiskt eller ha distans till olika ting, i detta ligger även att man är oförmögen till oförhappande förståelse för satir och ironi, man måste få det förklarat för sig, att tänka själv är inget som utmärker svenskan och när man ändå gör det så går det inte intellektuellt, man skall gärna samlas till gemensamma debattstunder, antingen som medverkandes i TV-program, eller tittandes på via den statliga – eller av staten godkända – TV-kanalerna, där olika politiskt korrekta spörsmål avhandlas, i god samt ordnad debattmiljö, där alla egentligen bör vara överens, i enlighet med de svenska värderingarna. Då känner man sig viktig och delaktig i samhällslivet. Får man för hög lön i sitt arbete, det arbetet ni måste ha för att uppfylla kontraktet, så bör man avstå från den, samt betala tillbaka sådant man redan fått, det gör en god svensk. Då kan man t.o.m. tänkas bli hyllad av rikspolitikerna, kanske får man då en snabbehandling genom migrationsverkets byråkrati, detta talas det tyst om. Det finns ett krav på att man skall arbeta, men lönen skall aldrig överstiga vad andra tror att du får, och du skall med glädje betala in skatten, samt ständligen kräva mer i lön, men egentligen inte vara för krävsam, tänk kollektivistiskt! Man bör vara konflikträdd, bättre då att bakom ryggen tänka dumt om de andra, än att faktiskt säga emot och framhålla sina egna ståndpunkter, samt våga stå för dem i sitt eget namn up front. Man bör till fullo vara anhängare utav förmyndarstaten i likhet med olika klansystem så är det den gemensamma värdegrunden som är styrande gällande allt, detta även om man befinner sig utomlands, att vara svensk, innebär att man är svensk vartän man är på jorden, det innebär vissa förpliktelser att bära det svenska medborgarskapet och passet, man måste hålla sig till kontraktet. Inga sexköp när ni besöker en svensk koloni alltså. Som ses så innefattas det ganska mycket i de svenska värderingarna, det är en konst att vara svensk, man behöver egentligen bara vara dum i huvudet. Det skall nog en ordinär blatte klara av.

Andra frågan är vad som betecknas som ‘värderingar’, och det är givetvis väldigt sammanvuxet med att vara svensk, det ligger i kynnet att man har tyckanden om allt och alla, samt värderar dem på olika vis. Det är viktigt att det är precis på mitten femtio femtio i fördelningen emellan könen gällande allt möjligt, det har egentligen ingen betydelse för det enda vi ändå betänker avseende kvinnorna är deras klädsel för dagen, återigen så är det av högsta vikt att man inte ser människor som individer utan som ingåendes i olika former av kollektiv. För att kunna ingå i de svenska värderingarna så måste man bli omhuldad dessa i jämställt ton med övriga samhällsmedlemmar. Man skall ta varandra i hand och vara trevlig mot sina medmänniskor, man skall vurma för miljön, inklusive de sedan länge kalhuggna öppna svenska markerna, och demokratin samt de mänskliga rättigheterna, för ett fritt tänkande och tyckande, man skall inse att jämställdhet samt jämlikhet är heliga aspekter i Sverige.

Man skall alltså offentligt proklamera ett tyckande kring detta, att man värderar dessa principer högt. Men med tanke på de övriga svenskhetsvariablerna så är det absolut inte så noga att man sedan efterlever, följer, innerligt menar, dessa ting, det viktigaste är att man i stund och alltid framhåller detta. Det är bara att skriva på kontraktet, så är man inkluderad i hyckleriet av att vara svensk, medborgarskapet kommer sedan på posten.

~