vi är alla individer med okränkbara mänskliga rättigheter, sägs det,
men ändå bor vi i ett fängelse, där staten lyssnar av allt vi skriver,
där staten enligt princip kontrollerar alla våra inkomster, alla
våra göranden, och nu även våra sinnen, där även grundlagar med sina mänskliga rättigheter,
enkelt kan förbigås, nema problema, endast EU-domstolen kan oss från riksdomen rädda,
Från Tryckfrihetsförordningen av 1766
I sådant afseende och sedan vi häröfver inhämtat riksens ständers underdåniga utlåtande, hafve vi i nåder godt funnit, att det tillförene inrättade censorsämbetet numera alldeles bör upphöra samt ej eller vårt och riksens cancelliecollegio hädanefter tillkomma att öfverse, gilla eller ogilla de till tryckning ärnade skrifter, utan komma authorerne sjelfve jemte boktryckarne för det, som i trycket utgifves, efter denna vår nåd. förordning, hvarigenom de förra stadgar om censuren alldeles upphäfvas, att ansvarige vara
det som får tryckas, får läsas.
ehuru ej gällandes för de individer som är under statens fulla kontroll, d.v.s. de som staten till fullo har att efterleva de mänskliga rättigheterna för,
de är tillbakakastade till den tid när den starka – totalistambitionella – staten byggdes upp, i tider där moralen skulle hållas högt, o kristeligt, där orden skulle censureras av rikscensorn, till 1600-talets människodystra tidsålder, när den påkallade stora maktens tid var
de befängslade får ej läsa, i skrift, vad de vill, inte ens sinnet får vandra fritt, vi övriga, vi makrobefängslade, våra ord kontrolleras tillikt, allt vi skriver och sänder iväg, allt, skriver vi något fel så kontrolleras vi vidare, får vi okejat, släpps vi fria en vidare stund
Genom beslut 24 april 1749 blef brukligt att i hvarje tryckt skrift sätta ordet imprimatur (må tryckas), jämte censors namn.
där är vi nu.
/Frihetliga Rebelliska Arméen,
med subgrupp FängelseReformerta Attackgruppen
~
